Luften i Stockholm blir renare, men fortsatta insatser behövs
En ny kartläggning av luftkvaliteten i Stockholms län är klar. Resultatet visar bland annat att halterna av kvävedioxid, som huvudsakligen kommer från fordonens avgaser, har minskat rejält och att även halterna av grova partiklar minskar.
SLB-analys har på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund gjort en kartläggning av luftkvaliteten i Stockholms och Uppsala län år 2025. Den senaste kartläggningen för dessa län gjordes 2020.
Byggnader spelar roll
Kartläggningen består av modellberäkningar i kombination med mätningar och omfattar halter av grova partiklar, PM10, och kvävedioxid. Resultaten går att jämföra med nuvarande miljökvalitetsnormer och miljömål, de gränsvärden som finns definierade i EU:s uppdaterade luftkvalitetsdirektiv, vilka kommer att ligga till grund för nya svenska miljökvalitetsnormer, och Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärden.
Gränsvärden överskrids längs motorvägarna
Resultaten visar att EU-gränsvärdena för kvävedioxid överskrids längs delar av E4 mellan Vårby och Kista. Det överskrids dock på mycket få eller inga platser där människor vistas.
Överskridanden av EU-gränsvärdena för grova partiklar beräknas bland annat längs stora delar av E4 mellan Södertälje och Upplands Väsby samt längs delar av E18. Samt vid ett fåtal gaturum i Stockholms innerstad och Södertälje.
Räkna fordon med dubbdäck ute på gatorna
Samtidigt ser man flera förbättringar. Sedan förra kartläggningen har exempelvis andelen elbilar (hybrid och rena elbilar) ökat från 4 till 34 procent.
Det har även blivit betydligt färre fordon som använder dubbdäck i Stockholms län, vilket har positiva effekter på luftkvaliteten. Uppgifter om dubbdäcksanvändning är viktiga för att bedöma PM10-utsläpp från slitage. Här har många timmar lagts av SLB-personal på att stå ute vid olika gator och ta stickprov på dubbdäcksanvändningen genom att räkna hur många av de passerande fordonen som har dubbade eller odubbade däck.
Resultaten finns tillgängliga i SLBs kartapplikation.
