Vad visar kartorna?
Luftföroreningskartorna nedan ger en översiktlig bild av halterna i utomhusluften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2.
Kartläggningen har gjorts med spridningsberäkningar i kombination med mätningar av luftföroreningshalter och avser situationen ett meteorologiskt och utsläppsmässigt normalt år. Halterna gäller två meter över mark eller gata.
Haltkartorna avser år 2025 för Stockholms och Uppsala län, år 2020 för Gävleborg och Södermanlands län (ny kartläggning för år 2025 kommer tas fram under år 2026), och år 2022 för Östergötland och Gotlands län.
Så gör du:
Välj först län i flikarna ovanför kartan. Välj sedan aktuell luftförorening och medelvärdestid, till exempel “PM10 dygn” genom symbolen “Lagerlista”. Visa endast ett lager i taget. Under “Teckenförklaring” framgår haltintervallen och i “Galleri för baskartor” ändras bakgrundskartan. Zooma med knapparna plus och minus.
Rätt att använda kartorna
Vid användning av luftföroreningskartorna ska det tydligt framgå att de är framtagna av SLB-analys på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund.
Behov av mer detaljerade beräkningar
På en del platser behövs förfinade beräkningar som mer detaljerat tar hänsyn till effekter av luftomblandning vid till exempel byggnader samt speciella topografiska förhållanden. Vid exploatering i områden med höga halter måste kompletterande utredningar göras med hänsyn till kommande bebyggelse och förändrad trafiksituation.
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålet “Frisk luft”
Vad gäller normvärden för både PM10 och NO2 är dygnsmedelvärdet svårast att klara. För målvärden är årsmedelvärdet svårast att klara för PM10 och timmedelvärdet för NO2.
Nivåer för dygns- och timmedelvärdet avser skydd vid korttidsexponering av höga halter medan årsmedelvärdet avser skydd vid långtidsexponering vid till exempel bostäder.
Nytt EU-direktiv och nya svenska miljökvalitetsnormer
De gällande svenska miljökvalitetsnormerna enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) utgår från EU-direktiv som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) gamla riktvärden från år 2005. År 2021 skärpte WHO riktvärdena efter en översyn av forskningen om hälsoeffekter och luftföroreningar och år 2024 fastställdes ett nytt EU-direktiv, som utgår från WHO:s nya riktvärden. I det nya EU-direktivet återfinns gränsvärden för luft som ska implementeras i svensk lagstiftning och kommer därefter ligga till grund för nya svenska miljökvalitetsnormer från och med 12 december 2026 (NO2 dygn och timme) samt 1 januari 2030 (NO2 år och PM10 år och dygn).
För EU-gränsvärdena är det dygnsmedelvärdet för PM10 och årsmedelvärdet för NO2 som är svårast att klara.
Haltkartorna innehåller ingen jämförelse med gränsvärdet i EU:s nya luftkvalitetsdirektiv för timmedelhalter av NO2. Gränsvärdet är 200 µg/m3 och får inte överskridas mer än tre timmar per kalenderår. Eftersom bedömningen utgår från årets tredje högsta timvärde kan resultaten variera stort mellan olika år, vilket innebär en osäkerhet i beräkningarna.
Baserat på flera års mätningar av SLB-analys bedöms gränsvärdet klaras med god marginal i hela regionen. Undantag kan eventuellt förekomma i speciella begränsade miljöer såsom vid tunnelmynningar längs de mest trafikerade motorlederna.
Hur är kartorna framtagna?
Luftföroreningskartorna är framtagna av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund.
Rapporter:
Kartläggning av luftföroreningshalter i Södermanlands och Gävleborgs län. Beskrivning av spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år 2020
Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms och Uppsala län. Beskrivning av spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år 2020.
Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer Modeller, emissionsdata, osäkerheter och jämförelser med mätningar